Fridaylicious

Derp derp derp och loool! Det är så man enklast beskriver hela förra veckan. Allt som kunde hända hände. Nästan. Det var helt galet, och galet roligt dessutom! Lätt den bästa semestern jag haft hittills.

Underbart sällskap, roliga aktiviteter, och cepeomständigheter kan inte bli annat än perfekt. Erika inledde med att bli apfull, när vi dessutom skulle träffa Annikas släkt senare den dagen, så när väl den tiden kom fick vi skylla på magsjuka haha. Det slutade med att vi bodde på ön, där Annikas släkts sommarstuga låg, och det var riktigt mysigt, och vi kunde breda ut oss precis så mycket som vi ville, vilket är ganska bra om man som jag inte direkt har ordning på sina grejer.

Veckan spenderades en hel del inne i själva Göteborg, men vi var även och traskade runt lite på Brännö, som ön heter, och våldgästade då någon annans trädgård och posade järnet där. Sedan så spenderades en heldag på Liseberg, en given succe. Jag tror att vi åkte alla karuseller förutom barnkarusellerna, och jag åkte tre stycken som jag inte åkte förra året. Dock var det två av dem som jag gott kunde skippa, min höjdrädsla gjorde mig förlamad av skräck, samt gjorde så att jag började störtböla och gick runti schocktillstånd i sisådär en halvtimme efteråt.

Sen var det ju givetvis Metaltown, det vi trots allt kom dit för, och det var awesome! Bara helt awesome. Jag lyckades hamna på scen, vi såg många bra band, både jag och Erika iaf hittade nya band att börja lyssna på, och vi fick en knasig lundabo på halsen, framförallt Petra då. Och sen var det mycket rumpklämmande, och vi träffade två härliga norrmän, framförallt en, ni som var där vet vem jag menar ;)

Utöver detta så fick vi även en fruktansvärt god hotellfrukost tack vare att vi sov över hos Gillis och Anders på deras hotellrum, och Annika fastnade inne i badrummet, vi skruvade då loss allt för att försöka kunna öppna dörren på det sättet. Det gick inte, och således var vi tvungna att använda oss av fönstret. Som tur var så skulle Annikas släkt dit samma dag, och de lyckades fixa så att man iaf kunde använda sig av dörren som normalt folk, även om det inte riktigt gick att låsa. Sen så lyckades vi stöta på en och samma Brännöbo typ tre gånger eller något sånt, vilket var lite kul, och han var så söt och gullig och studsade fram till musiken i hörlurarna, vilket troligen inte var metalband.

Summa summarum så var det helt sjukt, och jag längtar som in i norden till nästa år då det förhoppningsvis blir WGT och Das Boot, och kanske SRF med? Den som lever får se.